Just där - just då

EFTER EISENSTEIN | Lunds konsthall: Boris Michailov, Olga Tjernysjova Biografen Kino: Sergej Eisenstein, Kira Muratova | Till och med 2/11

Aldrig tidigare har jag känt en sådan desperat längtan efter ett medelklassliv med kaffe i pumptermos på Ikea-bord och ”So you think you can dance” på tv som när jag tar del av Boris Michailovs verk Se på mig – jag ser ned i vattnet.
Han har fått sin hemstad Charkovs hemlösa att klä av sig – drogade visar de sitt kött och sina sjukdomar, det är gammaldags freakshow fast nu med fula penisar, anfrätta rumpor och kroppsliga deformationer i centrum.
Verkets 127 bilder är genomförda i en amatörestetik och avbildar människor i sorgliga och tragiska omständigheter. Inte ett uns av värdighet får de behålla i en värld lika rälig som den som medeltidsmålaren Hieronymus Bosch skapade. Kanske ska det vara provocerande, men det blir mest enfaldigt.

Filmaren Sergej Eisenstein sysslade med sovjetisk propaganda på ett så snyggt sätt att man är benägen att förlåta honom. De tre konstnärerna Olga Tjernysjova, Boris Michailov och Kira Muratova är just Efter Eisenstein. Estetiskt är de påverkade av hans arv men de har använt sin konstnärliga kraft i opposition mot makten.
Guiden på Ryska museet i Sankt Petersburg talar om geografi och genialitet, hon upprepar svulstigheter om konst på ett så uppriktigt sätt att jag berörs. Tjernysjovas verk ”Ryska museet” består av en serie blyertsteckningar och en film där nämnda guide förekommer. De filmade besökarna på Museet måste trott att Tjernysjova var ute efter tavlorna när hon i själva verket porträtterade främst dem själva.
Betraktarnas ansikten och nyfikna ögon speglas i tavelglaset och lägger sig flytande över de ryska klassiska målningarna. Tydande, utåtriktade blickar, motsatsen till de människor Tjernysjova har avbildat i ett annat verk, ”På sin post”, där stora bilder av spärrvakter lär oss att människor kan vara tomma och vaksamma på en och samma gång.

I skymningen är en blåtonad bildsvit av Michailov, färdigställd år 1993 – två år efter det att Sovjetunionen upphört att vara.
Efterbehandlingen av fotografierna påminner om den fotografiska ädeltekniken cyanotopi och den kemiska misshandeln av bilderna påminner om Sovjets hantering av sina medborgare. 54 bilder med att makalöst seende – de skickligast utförda panoramabilder jag sett – en studie i gester, hållningar och hur folk rörde sig just där just då.

Jenny Maria Nilsson
kultur@kvp.se