Xena in the city
Ibland, när någon frågar om jag är feminist, svarar jag ”nä.., jag är manshatare” – det är ett dåligt skämt som folk i allmänhet har den goda smaken att inte uppskatta. Dessutom är det så, att om något, så är det tvärtom. Generellt i mitt liv har jag haft sämre relationer med kvinnor än med män. Jag vet inte varför det blivit så, men det gör mig ledsen.
Nu när nya Sex and the city-filmen haussas och alla tjejer verkar vurma för Carrie och hennes väninnor känner jag mig utanför. Carrie och hennes väninnor är allt man ska vara; gulliga, feminina, självständiga och humoristiska, men deras samtal tycks mig klaustrofobiskt tråkiga.
Som tur är har jag Xena – krigarprinsessan på DVD – det är ett rejält fruntimmer.
Jenny Maria Nilsson
Fotnot: Sex and the city-filmen har Sverigepremiär på lördag.
Upp
Gå
till förstasidan