Skriv ut Textstorlek:

Johanna Nylander: Det nordiska spelundret

I går avslutades spelkonferensen Nordic Game, efter två fullspäckade dagar i Malmö. Mässan fylldes av utvecklare från den nordiska dataspelsbranschen, studenter och dataspelsakademiker. Förutom seminarium med spelmakare från världens alla hörn, delades Nordic Game Awards ut - priset för Nordens bästa spel. I år tog det svenskutvecklade spelet Mirrors Edge hem utmärkelsen.
Trots att finanskrisen har satt sina spår i spelbranschen deltog ett par isländska företag med talare. Webb 2.0 har nått spelindustrin och förutom nya häftiga mjukvaror som kan förändra själva spelmakandet, är det nya att datorspelen börjar gå i från exemplarsförsäljningen i butik, till att bli mer och mer en service.

Antingen genom månadsprenumerationer av onlinespel, eller engångssummor för spel på sajtkonton med personlig inloggning. Kanske är det sätt att tackla pc-spelmarknaden där värdet av en plastskiva inte är lika högt som för konsolerna.
De unga killarna som för 20 år sedan startade ett garageband med drömmar om att bli stora rockstjärnor, är i dag utbytta mot unga killar som sitter med datorburkar i en källare och programmerar drömspelet. Spelindustrin är i dag både källarspelen och de stora jättarna, och bland många fantastiska idéer är den stora frågan hur man får folk att vilja betala för spelen, och att hitta till dem.
Samtidigt finns det ett stort engagemang bland spelutvecklarna. Övertidstimmar existerar knappt ens i de stora företagen. Bland de mindre är långa arbetsdagar och dåligt betalt en del av vardagen som behövs för att kunna överleva som ambitiös kreativ entreprenör.

Passionen för spel är ofta drivkraften för att fortsätta skapa, och leklusten är ständigt närvarande i en bransch som troligen aldrig kommer att bli riktigt vuxen.
Även om dataspelbranschen inte vuxit upp, utvecklas den och sprider sig till andra områden. För ett par år sedan var "serious games" - när spel används för samhällsnytta som simulator, rehabilitering eller utbildning - det senaste fältet som spel transporterats till.
I år var en av de intressantaste personerna som talade på Nordic Game den japanske spelutvecklaren Goichi Suda. Han ligger bland annat bakom spelet "No More Heroes", och hans nytänkande spel kännetecknas av ett unikt berättande kombinerat med referenser och stilar från filmvärlden och annan populärkultur.
Spel är inte längre tvådimensionella barnvakter eller sysselsättning för tjocka finniga tonårspojkar.
Dataspel har blivit kultur och ett samhällsfenomen, där åskådaren är deltagare, och utvecklingen går från att spelen skall vara produkter till att bli tjänster värda att betala för. Spelen integreras med sociala medier, och när spelarna själva blir en del av utvecklingsprocessen tar de ansvar för produkten och är lojala tillbaka.
Lite som kultur alltid borde vara.

Johanna Nylander,
krönikör Malmö