Skuggan över Danmark
Danska säkerhetspolisen PET beslöt att agera tidigt när de fann ett tydligt mordhot mot den 72-årige tecknaren Kurt Westergaard. Han var en av de tolv tecknare som 2005 tecknade sina versioner av profeten Muhammed i Jyllandsposten.
PET hade hållit en grupp under uppsikt flera månader men valde att slå till när mordplanerna blev tydligare. Kanske för tidigt eftersom det därmed inte tycks finnas grund för åtal.
Två av de tre gripna kommer från Tunisien och kommer att utvisas, en är dansk medborgare och släpps efter förhör.
Det är inte det första mordhotet, men det visar att Danmark fortfarande är i fokus för en radikal islamism som är beredd att statuera exempel genom våld och terror.
Vad det kommit att handla om är rätten att säga, skriva, teckna och trycka även opinionsyttringar som för många är anstötliga. Och det utan att riskera att slås ihjäl av sina meningsmotståndare.
Egentligen en rätt basal rättighet. Och en som vi i Norden sedan länge trodde oss ha vunnit kampen för.
Kurt Westergaard är mannen bakom teckningen av Muhammed med en turban som går över i en bomb. En bild med flera tolkningsmöjligheter, en hur islamismen ses i väst i dag, en annan hur radikal islamism blivit en bomb med brinnande stubin.
Muhammedkrisen då tog hårt på Danmark. Och symbolen för ett inommuslimskt motstånd mot extremismen, politikern Naser Khader, håller just på att få se sitt nybildade parti utraderat.
Att döma av reaktionerna nu så finns inte mycket eftergivenhet. Snarare en gemensam dansk ilska över att fortfarande vara i skottgluggen. Och förstås även att extremister fortsätter att jaga en gammal man.
De stora tidningarna Berlingske, Politiken och Ekstrabladet planerar att i dag publicera Muhammedteckningarna som en symbol för solidariteten med Jyllandsposten och Kurt Westergaard samt en manifestation för yttrandefriheten.
Det är rätt naturligt. Det går faktiskt inte att hur långt som helst försöka kompromissa med de kompromisslösa. Det slutar bara med att man själv gett upp allt.
Tolerans innebär i första hand att man respekterar vars och ens rätt att ha uppfattning och en trosföreställning, och dessutom uttrycka den öppet.
Av Peter J Olsson
peter.j.olsson@kvp.se


