Peter J Olsson: Varför är vi rika?

Just nu är många oroliga över globaliseringen. Man ser att många tidigare fattiga länder nu stiger till välstånd och utvecklar företag och industrier som framgångsrikt konkurrerar med våra. Ibland konkurrerar ut våra.
Risken finns, känns det, som att vi skulle tappa vår tidigare rikedom. Och då är det klart att man funderar över vad som gör en nation rik.
Detta var temat för den danska think-tanken, tankesmedjan Cepos andra årsdag – denna Danmarks motsvarighet till Timbro har alltså funnits i bara två år, men har en stark verksamhet.
Egentligen gavs en del av svaret redan i början när Cepos årliga pris utdelades till Lise Nørgaard, idégivare och huvudförfattare till tv-serien Matador. Den som nu blivit opera!
För denna myllrande historia berättar bland annat historien om entreprenörer och företagare som satsar för att skapa ett företag. Och ibland lyckas trots bakgrunden av depressionen och den tyska ockupationen.

Matador är det danska namnet på det spel som i Sverige heter Monopol. Och där finns Mads Andersen-Skjern, som 1929 anländer till den lilla staden Korsbæk och där startar en klädesaffär inriktad på det vanliga folket.
Han är inte ensam i serien, och det är med dagens kultstatus som national-tv-serie i Danmark lätt att glömma vad Lise Nørgaard påminde om i sitt tacktal: Att den 1978 när den kom sågs som en provokation av hela 68-vänstern. Så skulle inte företagare porträtteras då!

Resten av seminariet ägnades en diskussion om ”välståndets källor” med inspiration i den nyutkomna bok just med titeln ”Velstandens kilder” som presenterades under seminariet.
Författaren David Gress, själv historiker, presenterade sina teser byggda på en genomgång av den historiska bakgrunden till den industriella revolutionen och välståndsökningen de senaste århundradena: Välstånd uppnås varken på bekostnad av andra eller genom politiska beslut.
I stället är det vad han kallar kreativitet under disciplin som ger resultat. Det som gör susen är frihet att pröva nya saker, men med restriktioner både i form av ekonomiska incitament och strävan efter personlig utveckling.
Dessa teser diskuterades och kompletterades av en kvalificerad panel: Den svenske författaren och ekonomihistorikern Johan Norberg – något av en internationell liberal ”superstar”, den danske undervisningsministern Bertel Haarder och Cepos direktör Martin Ågerup. Inte minst Norberg bidrog med konstaterandet att Europas försteg kanske berodde på att det under medeltiden var uppsplittrat i tusen olika politiska enheter. Nya idéer kunde nästan alltid hitta en plats där de accepterades och fick chansen.
Men om vi går till vår välståndsutveckling i Norden, som ju inte är mer än drygt 150 år gammal – även om goda förutsättningar var på plats – då kanske Matador ger minst lika mycket av svaret.

Av Peter J Olsson
peter.j.olsson@kvp.se