Debatt: Så tar vi ansvar för euron
Svenskt medlemskap i eurosamarbetet har också blivit ett allt tydligare inslag i samhällsdebatten de senaste månaderna. Eurofrågan aktualiserades i höstas i samband med den ekonomiska krisen. Både de politiska och ekonomiska effekterna av vårt utanförskap syns nu tydligt.
Nu höjs röster om en folk- omröstning snart och många moderata anhängare har säkert lätt att ställa sig bakom ett sådant förslag. Frågan avgörs dock inte i Europaparlamentet, så egentligen avgörs den heller inte heller 7 juni.
Svenskt deltagande i eurosamarbetet är ett svenskt beslut och ska vara det. Men det är en högst aktuell fråga för Sveriges del och bra om valet kan bidra till en bra debatt om euron.
Vi har kunnat se eurosamarbetet fungera och kan konstatera att samarbetets politiska betydelse vuxit. Nu har vi sett euron i högkonjunktur och kris, 16 länder är med och fler på väg in, och börjar få tillräckligt goda förutsättningar för att utvärdera för- och nackdelar med vårt utanförskap. Därför välkomnar vi moderater en bra diskussion om effekterna av det svenska utanförskapet från euron.
Nu diskuteras euron både på Island och i Danmark, vilket ytterligare påverkar vår omgivning. Efter Centerstämman härom veckan är nu hela alliansen beredd att ta upp frågan till diskussion under nästa mandatperiod. Mot oss står en röd-grön skara som bara är överens om att INTE ta upp frågan.
Efter det svenska ordförandeskapet i höst är det hög tid för en grundlig analys. De flesta moderater är, som jag, övertygade om att fördelarna överväger. Både politiskt och ekonomiskt påverkas vi, som en liten öppen ekonomi i världen, av euroområdet och besluten som fattas där.
Det är EU och euroområdet som är våra största handelspartners. Inte bara valutakurser utan även regler för finansmarknader, konkurrens och budgetdisciplin påverkar oss.
Ekonomiskt kan det på kort sikt vara positivt för till exempel exportörer av stål- och skogsprodukter att kunna sälja billigare på världsmarknaden. Men det räcker att titta i en vanlig matkasse för att se att svensk ekonomi är både import och export.
Det viktigaste för eurodebatten är inte att kasta olika folkomröstningsdatum omkring sig i dag. Det viktigaste för debatten, och för Sverige, är att vi får i gång en debatt om effekterna av att Sverige vill delta i EU:s kärna, men står utanför den ekonomisk-politiska kärnan i Europasamarbetet nu när just samarbetet i de frågorna är viktigare än kanske någonsin sedan EU grundades.
För oss moderater är det tydligt att de effekterna är negativa. För oppositionen är frågan inte tydlig alls än.
Men debatten har bara börjat och jag hoppas att åtminstone socialdemokraterna vill ta sitt ansvar för den i stället för att lägga locket på.
Under de närmaste dagarna gäller det att välja starka företrädare till Europaparlamentet. Den valrörelsen hoppas jag kan sätta fart på debatten om svenskt deltagande i eurosamarbetet.
Jag hoppas den fortsätter även efter valet bland väljare, politiker, statsvetare och ekonomer och andra. För euro-utanförskapet märks i matkassen, på bankkontot och vid sammanträdesborden och kommer att fortsätta göra det även efter valet 7 juni.
ANNA KINBERG BATRA riksdagsledamot (M), ordförande riksdagens EU-nämnd och moderaternas Europapolitiska talesperson.
