TV4-kocken Paul Svensson och hans kolleger i programmet Matakuten kämpar för att göra skolmaten mer näringsriktig. Här pratar Paul med två elever på Bäckahagens skola. Foto: Tv4 Foto:

Jan-Olof Bengtsson: Kockar som ger järnet

I dag är det onsdag och det serveras köttbullar eller falafel med ris, salsasås och tortillabröd på skolbespisningarna i Malmö.
Sammantaget handlar det om över 35000 portioner som slussas ut från stadens 15 tillagningskök. Det blir 6,3 miljoner portioner om året.
Att skollunchen är viktig är det ingen som hymlar med och den ska motsvara ungefär 30- 35 procent av dagens energi- och näringsbehov. För många ungar är det också dagens enda varma mål mat.
En skrämmande och nedtonad detalj vad beträffar Malmö är att det går åt mycket mera mat på skolbespisningarna på måndagarna. Alltså, första dagen efter weekenden hemma hos föräldrarna.

Men vad är det egentligen som serveras i skolorna runt om i riket? Eller snarare, vad är det som inte kan eller man inte får servera?
I TV4 har runt 900000 trogna tittare i tre avsnitt av sex följt de tre mästerkockarna Carola Magnusson, Melker Andersson och Paul Svenssons heroiska försök att höja både matglädjen och matkvaliteten på tre skolor inom ramen för Matakuten.
Att återskapa njutningen och barnens rätt till att äta bra. Att entusiasmera och tagga stundtals trött kökspersonal. Och att komma bort från alla halvfärdiga och industriproducerade matprodukter som endera bara behöver kokas eller värmas för att bli nödvändig bukfylla.
I måndagens avsnitt fick vi se en frustrerad mästerkock Paul Svensson försöka telefonbeställa färsk fisk och inte fryst till sin skola. Och färska grönsaker - inte frysta. Men det var både bökigt, komplicerat och det måste till en specialorder. Ofiléad färsk fisk betraktas nämligen som ohygienisk. Därför var Svensson ilsk och därför var det - förlåt uttrycket - nästan som att han maldes ner i och under de rådande strukturerna.
Vi fick också uppleva en skrämmande kartläggning av allt skumt som ingår i pulvermos med märkliga stabilisatorer, som förde tankarna till barndomens experimentlåda: Den lille kemisten.
Kvalitetsskillnaden mellan skolbespisningarna är stor över riket. Och ambitionerna. Inte minst om en portion får kosta fyra kronor per skolbarn eller 18 kronor. Så mycket slår nämligen prislappen över landet.
Malmö skolrestauranger - som det officiellt heter - är duktiga. Fram till halvårsskiftet hade 43 procent av livsmedelsbudgeten för skolorna i Malmö använts till inköp av ekologiska livsmedel. På Djupadalsskolan- som fått fungera som pilotprojekt - går 90 procent av budgeten till ekologiska livsmedel. Målet är att 2012 ska alla stadens elever äta just så. Det är utmärkt.

Det mest trista med vad Matakuten åskådliggör är dock att när ungarna verkligen får vällagad mat från grunden med färska råvaror och allt därtill, så tycker många att den smakar konstigt eftersom den inte har den där kemiska touchen som gommen vant sig vid.
Jo, det går att laga nyttigare mat! Men är det för sent för skolbarnen att lära sig äta den? Det får det bara inte vara!