BESLUTAT I EU. Att bli avstängd från internet kan bli en möjlig straffsats efter gårdagens omröstning om telekomförslaget i Europaparlamentet. Foto: Sporrong Olle

Ett nja med kompromisser

Värnamofödda Eva-Britt Svensson (v) fick i sista stund med sig sin partigrupp och en majoritet för tilläggsförslag 166. Det ursprungliga förslag 166 lades av Christoffer Fjellner (m), men röstades ner i partigruppen och Svensson tog över förslaget som gick igenom med röstsiffrorna 346- 312.
Socialdemokraten Widar Andersson ser en tänkbar socialdemokratisk finansminister i Anders Borg.
Endast 28 procent tror på en borgerlig valseger 2010 medan 62 procent inte gör det. Allt enlig en ny Sifo-mätning beställd av Göteborgs-Posten. Så räkna med självmobilisering från de borgerliga sofflocken.

Ett kompromissfyllt nja blev utgången från gårdagens omröstning om telekomförslaget i Europaparlamentet.
Resultatet hade kunnat vara värre, och det finns skäl att andas ut. Tilläggsförslaget från Eva-Britt Svensson (v) med förbud om internetfiltrering gick sensationsfyllt igenom tack vare bland andra skånske Olle Schmidt (fp). Parlamentet tog även ställning för en starkare rätt till integritet på nätet.
Bland de mer kompromissfyllda förslagen som gick igenom finns det om att ingen ska kunna stängas av från internet utan rättslig prövning. Det är bättre än ingen prövning alls, men samtidigt ett förslag som gör avstängning från internet till en möjlig straffsats.

Den andra kritiska formuleringen är att operatörer blir skyldiga att informera sina användare om "olagliga aktiviteter", som till exempel distribution av upphovsrättsskyddat material. Exakt vilket material som ska omfattas, liksom eventuella straffpåföljder är dock upp till varje medlemsland.
Hur förslagen ska omsättas i praktiken återstår och se, eftersom stor makt läggs på medlemsstaterna. Dessvärre kommer det bli praktiskt svårt att märka innehåll som lagligt eller olagligt utan att någon sorts större kontrollapparat är inblandad. Att ansvaret läggs på operatörerna och inte på användaren grundar för rättsosäkerhet. Vem avgör när användare och operatör har olika åsikt om begreppet lagligt? Borde inte det avgöras i domstol, i stället för av enskilda företag?

Det är tillsammans med andra förslag från EU, såsom ACTA, IPRED och datalagringsdirektivet som telekomförslaget blir farligt. Handelsavtalet ACTA mellan EU och USA kan komma att kräva utbyte av information vid misstanke om upphovsrättsbrott. IPRED, ett EU-direktiv den svenska regeringen kommer att ta ställning till i november, föreslås tillåta enskilda upphovsrättsinnehavare föra register över IP-adresser, något som i dag är polisverksamhet. Datalagringsdirektivet föreslås i sin tur kräva att alla operatörer lagrar all internettrafik mellan två och fem år. Varje lagförslag i sig är någorlunda harmlöst, men tillsammans kränker de både integritet och yttrandefriheten.

Telekomförslaget blev inte värre tack vare att det uppmärksammades i tid. Nu ligger de stora besluten hos medlemsländernas regeringar. Det är dags att uppmärksamma vår regering om rätten till integritet.