Debatt: Vem motarbetar kvinnors företagande

Det finns en spridd uppfattning att Sverige befinner sig i den internationella toppen när det kommer till jämställdhet mellan könen. Men trots att Sverige har varit tidig med att få ut kvinnor på arbetsmarknaden ligger vi långt efter andra industriländer på andra områden. Andelen kvinnliga chefer är långt mindre än i USA, kvoten kvinnliga företagare i botten jämfört med andra europeiska länder.
Olika regeringar, både borgerliga och socialistiska, har genomfört omfattande satsningar för att uppmuntra kvinnor till att driva företag. Exempelvis spenderar myndigheten Nutek spenderar årligen cirka 100 miljoner kronor för att stimulera kvinnors företagande. Men de statliga satsningarna tycks inte nå fram.

Enligt Företagarna så har andelen kvinnor av Sveriges företagare faktiskt minskat under de senaste 20 åren. Kvinnorna var viktigare för företagandet 1987 jämfört med 2006. I en jämförelse mellan europeiska länder visar det sig att enbart Irland och Malta har ett mer mansdominerat företagande än Sverige. Vi tillhör den europeiska botten när det kommer till kvinnors företagande.
Enligt Stefan Fölster, chefsekonom vid Svenskt Näringsliv, utmärks Sverige av det faktum att vi har en tydligt könsfördelad arbetsmarknad. Kvinnor tenderar att arbeta inom den offentliga sektorn, där lönerna är låga och möjligheterna till karriärutveckling begränsade. Inom den offentliga sektorn finns också många hinder, ibland rena förbud, mot företagsamhet. Detta begränsar kraftigt kvinnors möjligheter att komma fram i arbetslivet.

Enligt data från International Labour Organization var enbart 29 procent av mellancheferna i Sverige kvinnor år 2005, jämfört med hela 45 procent i USA. Även när svenska kommuner och landsting ska öppna upp kvinnodominerade offentliga yrken för konkurrens sker det vanligtvis i form av offentliga upphandlingar. Detta system främjar ett fåtal privata aktörer, ofta med nära band med lokalpolitikerna, men sätter stopp för småföretagandet. De kundvalsmodell som verkligen skulle kunna öppna upp för företagande är ännu relativt ovanliga.
Enligt Monica Renstig, vd för Womens Business Research Institute, återfinns ett ytterligare problem i att arbetsmarknadslagstiftningen i termer av LAS skapar en rigid struktur som hindrar kvinnors karriärer. I den nyligen publicerade boken "Effekter av anställningsskydd: Vad säger forskningen?", som skrivits av ekonomen Per Skedinger, kan vi mycket riktigt läsa hur arbetsmarkandsregeringar kan begränsa bland annat kvinnors karriärer.

Sammanfattningsvis kan man säga att det finns grundläggande hinder för kvinnors företagande inbyggda i de svenska välfärdssystemen. Det är viktigt att öppna upp ögonen för det faktum att vi i Sverige inte alltid är bäst på jämlikhet och arbeta för konstruktiva reformer som kan sätta fart på kvinnors företagande.

NIMA SANANDAJI
Vd tankesmedjan Captus, Skriver bok om kvinnors karriärer och företagsamhet för Stiftelsen Den Nya Välfärden.