Gärna medalj, men först och främst stöd
Under andra världskriget förlorade både försvarsmakten och handelsflottan många och även senare har svenska soldater dött under uppdrag.
Vi har i alla fall förskonats från fientliga soldater på vårt eget territorium i 200 år.
Ett av mina första daterbara minnen är från när min pappa i Gudmundrå kyrka i Kramfors höll högtidstal över den 150-åriga freden räknat från det norska fälttåget 1814.
Då hade precis svenskar slagits i Kongo under FN-uppdrag där. Några hade stupat.
I viss mån är det paradoxalt att det är i dessa dagar, då det svenska försvaret skurits ner och ansvariga politiker näst intill ansett klimathotet vara försvarets mest påliggande uppdrag att möta, som vi har en större styrka under förhållanden där den riskerar att involveras i strider och själv lida förluster.
Hittills har de svenska förlusterna varit mindre än dem som till exempel Danmark lidit.
Nu har vi fått två stupade svenska officerare och en lokalanställd tolk på samma dag.
Förhoppningsvis innebär det inte att den nästan massiva majoritet som funnits för insatsen i Afghanistan urholkas. Det är nämligen i dag som stödet behövs mer än någonsin.
De svenska soldaterna är frivilliga, de har gjort sina personliga val i medvetande om att det finns risker. De är där inte av egoistiska svenska skäl, utan för att under FN-mandat och i samarbete med Nato upprätthålla ordning och politisk stabilitet till skydd för en utsatt befolkning.
Sex av sju partier i den svenska riksdagen stöder att våra soldater finns där. Det är bara att hoppas att det återstående, Vänsterpartiet, har den goda smaken att inte använda deras utsatta läge för att försöka ta politiska poäng.
Deras koalitionspartners i S och MP borde om inte annat tala om det för dem.
Det talas nu om nya belöningstecken, kanske en svensk riksdagsmedalj liknade den som amerikanska kongressen utdelar. Och det finns gamla hederstecken, som "För tapperhet i fält" och Svärdsorden.
Dessa kan med fördel också användas.
Men det viktiga är inte medaljerna, utan att Sverige - såsom sker i länder med större vana av att föra krig - sluter upp bakom dem som är på fjärran och farofyllda uppdrag i nationens tjänst.
Av Peter J Olsson
peter.j.olsson@kvp.se
Upp
Gå till förstasidan