Maud visar vägen

Tänk att det skulle komma en dag när den mest spännande idédebatten förs i centerpartiet. För den som en gång sett Olof Johansson i aktion om Öresundsbron så är det nästan svårt att tro sina ögon.
Men nu heter partiledaren Maud Olofsson och då är det annat ljud i skällan. Och det är inte bara Maud det gäller. Det ska bli intressant att se vad som händer på centerstämman nästa helg.
I går var det Maud Olofsson och två centerpartistiska lokalpolitiker som på Svenska Dagbladets brännpunktssida förklarade att partiet gärna såg starka regioner i Sverige – åtminstone i enlighet med ansvarskommitténs förslag, gärna ännu mer självstyrande.
Det är förstås en gammal centertanke. När partiet var som störst under Thorbjörn Fälldin så gick man till val just på decentralisering.

Och decentralisering av makt är en viktig aspekt av regiontanken. Makten ska inte vara samlad till Stockholm utan ligga närmare medborgarna. Regionerna är då tillräckligt stora att ta de nödvändiga besluten som krävs för att den egna regionen ska bli konkurrenskraftigare. Att resultatet kan bli att det inte ser likadant ut i hela landet är bara en fördel.

Bortsett från att förutsättningarna är skilda på olika håll så lägger man inte alla ägg i en korg som om riksdag och regering bestämmer allt – går det fel då, så blir det fel överallt.
Gör man på olika sätt i Skåne och Västerbotten så kan man se vad som fungerar bäst och lära av varandra; det är detta som kallas institutionell konkurrens.
En annan viktig egenskap hos stora och starka regioner är just deras styrka. Genom den så balanseras centralmakten i Stockholm. Regeringen kan inte göra vad den vill, eftersom det finns starka politiker med eget folkligt mandat som inte kan köras över så lätt.

Att federala system med flera beskattningsnivåer tycks ge ett lägre skattetryck är en annan fördel.
Vi behöver diskutera Sveriges organisation. Centern och Maud Olofsson står för decentralisering och vad som i EU-språk kalla subsidiaritet. Vilka står för den starka centralmakten och regeringens allt överordnade ställning?

Av Peter J Olsson
peter.j.olsson@kvp.se