Fjärrvärme bra för miljö och plånbok

Twingly bloggsök

Utbyggnaden av fjärrvärmenäten är en sådan åtgärd, vilket behandlas i Kvällspostens ledare (6 februari). Klimatåtgärder för byggnader hör till de verkligt stora frågorna, med långt större potential än till exempel flyget.

I dagsläget finns fjärrvärme i 30 av 33 skånska kommuner. Näten är dock ofta begränsade till den egna kommunen, inte sällan av historiska skäl.
Det kommunala energibolaget har byggt ut fjärrvärmen utifrån ortsstrukturen inom kommunens gränser. Men det finns ingen anledning att tro att den kommunala geografin är optimal för produktion och konsumtion av fjärrvärme.

Det finns i dagsläget 19 skånska orter med fler än 2500 invånare som saknar fjärrvärme. Många av dessa orter har kortare avstånd till fjärrvärmenätet i grannkommunen än till den egna kommunens nät. Genom att binda samman befintliga kommunala nät i regionala eller delregionala strukturer skulle man skapa förutsättningar för att ansluta fler samhällen, invånare och företag till fjärrvärmen.

En sådan sammanslagning skulle också göra det möjligt att bättre ta vara på den restvärme som uppstår i produktionen hos många industrier.
Det finns redan många exempel på företag som är anslutna till fjärrvärmenät som Elektrokoppar och Kemira i Helsingborg, Höganäs AB i Höganäs och Stora Ensos pappersbruk i Nymölla, som i ett utslag av positivt gränsöverskridande samarbete levererar värme till Sölvesborg.

Länsstyrelsen uppskattar att det finns ytterligare ungefär en TWh restvärme att ta tillvara från skånska industrier, vilket motsvarar uppvärmningen av 40000 normalstora villor.
För företagen innebär det en intäktsmöjlighet om flera hundra miljoner kronor varje år.
Sannolikt skulle sammanbindningen av fjärrvärmenäten ge lägre priser för konsumenterna. I dagens skånska nät finns det ett tydligt samband att priset per kilowattimme sjunker när fjärrvärmenätets längd ökar.
Det är en naturlig effekt av att utbud och efterfrågan kan mötas på ett bättre satt ju större nätet är.

Sammanbindningen av fjärrvärmenät är inte en fråga om vem som äger näten.
Såväl regioner, kommuner som privata aktörer är självfallet tänkbara.
Det viktiga är att det finns starka skäl att tro att mer samverkan skulle gynna både klimatet och ekonomin.

Henrik Andersson
analyschef,
Sydsvenska Industri och
Handelskammaren