Sänk trösklarna för ungdomar!
För ett tag sedan presenterade Socialdemokraterna några förslag till åtgärder de tror skulle förbättra situationen för de 132 000 unga personer som i dag står utanför arbetsmarknaden. Bland annat redogjorde riksdagsledamoten Luciano Astudillo (S) i denna tidning för förslaget att de företag som anställer en arbetslös ungdom ska kunna dra av hela eller delar av arbetsgivaravgiften. Samtidigt riktar han kritik mot regeringens generella sänkning av arbetsgivaravgifterna för alla unga, oavsett om de är arbetslösa eller ej.
Men, vem är egentligen arbetslös? Om en ung person saknar en fast heltidsanställning och spenderar delar av sin tid med att studera på halv- eller kvartsfart, är denne då att betrakta som någon som skulle kunna få ta del av
Socialdemokraternas åtgärdspaket? Ska en annan, ung, person som är i slutfasen av sina studier och som startat sitt jobbsökande omfattas?
Syftet med Socialdemokraternas förslag är förstås att hjälpa de som på grund av långvarig arbetslöshet redan som unga riskerar hamna i ett utanförskap som kan vara svårt att bryta.
För dessa krävs självklart specifika, riktade åtgärder, men det är ett misstag att rycka undan incitamenten för att anställa även de som inte befinner sig i fullständig arbetslöshet. Det kan exempelvis handla om unga som kanske passar på att förkovra sig eller jobbar deltid under tiden de söker jobb.
Nyckelorden som saknas i förslaget är alltså förebyggande insatser.
Då det ju är företagen som anställer och skapar nya jobb är det gentemot dessa som insatserna och incitamenten ska riktas. Regeringens generella sänkning av arbetsgivaravgifter för unga har medfört goda effekter och troligen skulle ungdomsarbetslösheten vara ännu större om de inte hade genomfört denna åtgärd. Att införa ännu större generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna för alla unga - och inte bara de redan arbetslösa - vore kanske den allra bästa gärningen för den generation som riskerar bli de största förlorarna på den ekonomiska krisen.
Konkurrensen om jobben är som vi alla vet hård och allra svårast är det för nyutexaminerade ungdomar utan arbetslivserfarenhet och referenser. De som jobbar extra under studietiden får ett försprång gentemot de med fullständigt blankt CV och de gör således en klok investering i sin framtida karriär.
Både unga och företag har glädje av att fler unga får arbete. Företagen upplever ofta att unga bidrar med ny kompetens, ny kunskap om trender och marknader och ofta även nya synsätt och metodiker.
Samtidigt ger flexibiliteten företagen möjlighet att bemanna upp vid de tider då det behövs extra personal.
Självklart ger extrajobben studenter och andra unga en extra välbehövlig inkomst. De unga får möjlighet att pröva många olika sorters jobb, vilket ger dem en bred arbetslivserfarenhet, utökat kontaktnät och en chans att pröva på en bransch de kanske skulle vilja jobba inom framöver. Själv har jag arbetat med att förmedla jobb till unga sedan 1997 och kan intyga att extrajobb under studietiden är det bästa sättet att få jobb efter det att examen är avklarad.
Med en ungdomsarbetslöshet på 132000 personer bör det finnas incitament att anställa alla ungdomar och inte bara de som redan är arbetslösa. Skapa förutsättningar och gör tröskeln så låg som möjligt för att få ut alla unga i arbete - helst redan under studietiden.
Tobias Lindfors
Vd Studentconsulting
Upp
Gå till förstasidan