Pia Kjaersgaards tid är ute

Pias rasisttricks och främlingsfientliga PR-kupper har genomskådats.
Det senaste utspelet, att stänga de nordiska gränserna för att undvika en massinvasion av nysvenskar när Sveriges välfärdssystem brakar samman, möter oförståelse och ilska, gapskratt och huvudskakningar.

”Endnu en gang bliver man mindet om hvor fuldstændig vanvittig Dansk Folkeparti (DF) er. At tænke Danmark som et fort, hvor vi lukker os inde i varm og kvalm hygge gør mig nervøs. Specielt når det er sammen med Dansk Folkeparti”, lyder ett av hundratals kritiska debattinlägg i Politiken.
Ett annat på samma tema:
”DF vil lukke os inde bag høje pigtrådshegn. Helt for os selv. Ingen samarbejde med resten af Norden eller Europa. Det er sygt. DF lever af at skabe frygt. Nu vil man også ødelægge et stærkt nordisk samarbejde. Det får de ikke lov til.”

Dansk Folkeparti hade opinionssiffror på närmare 18 procent när de i början av förra året piskade upp de nationalistiska stämningarna i samband med konflikten kring Muhammedteckningarna.
2005 gjorde de ett rekordval, nådde över 13 procent och fick en avgörande betydelse för riktningen i regeringspolitiken.
Men nu går det utför. Opinionssiffrorna sjunker och de andra partierna följer inte lika slaviskt i Pias spår. Till och med statsministern har sagt nej ibland.
När Dansk Folkeparti ville förbjuda kvinnor att bära slöja eller sjal offentligt gick det för långt. Pias auktoritet började svikta även hos en tidigare trogen praktdansk allmänhet.
Med förslaget att stänga gränsen av fruktan för en svensk massinvandring raseras nu också resterna av hennes trovärdighet.
”Förföljelsemani, sjuklig arabskräck och makthunger”, är misstankar som flyger i luften.
Öresundsinstitutets vd Anders Olshov beklagar att Danmark har ett parti som vill isolera landet till ett Nordens Albanien. Han plockar fram fakta som totalt massakrerar det fantasiscenario Dansk Folkeparti målar upp.

Nej, Pias stormaktstid är nog över. Hon har rört om i grytan. Hon har förfört väljare. Och skrämt vettet ur varenda politisk motståndare samt en hel del koalitions- och partivänner också.
I Sverige har hon mängder av beundrare. Hon är ett föredöme och politisk idol för grupperingar på högerkanten. Men hon drar till sig intresse och sympati också från andra håll, bland dem som delar hennes arabskräck och hennes verklighetsfrämmande syn på fosterlandskärlek.

I en infekterad ordväxling med Mona Sahlin dräpte hon till med:
– Om svenskarna vill göra Malmö till Skandinaviens Beirut med klankrig, hedersmord och massvåldtäkter, så gör det. Vi kan alltid sätta en klaff i bron.
Nu är Pia, som fyllde 60 i februari, på väg att konkretisera sitt hugskott. Måtte hennes förslag att bryta sönder det nordiska samarbetet bli hennes sista politiska nonsensgärning.

Av Lars Klint
lars.klint@kvp.se