Så drar bolagen in miljoner på myglet med läkemedelspriser

En äldre dam i Örebro skickade ett brev till myndigheten som har hand om prisfrågorna för läkemedel, TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket).
Hon berättade att hon hade gått till apoteket för att köpa medicin. "Ena gången kostade den 40 kronor, och nästa månad kostade den 498 kronor", skrev den äldre damen, som också undrade hur detta kunde ske.
Problemet är utbrett.
Dagens Nyheter har under de senaste dagarna granskat hur ett tiotal svenska läkemedelsbolag under flera år har manipulerat den statliga prisregleringen för läkemedelskopior.
Ett exempel är magsårsmedlet omeprazol, som enligt DN:s granskning sedan 2003 har "kostat staten och patienter 120 miljoner kronor för mycket på grund av läkemedelsbolagens system att gång på gång chockhöja priserna".
Uträkningen kommer från TLV.
Det handlar om läkemedelskopior, så kallade generika. När ett patent går ut får nya läkemedelsbolag börja tillverka samma medicin. Och eftersom det är forskningen som är den dyra delen när det gäller läkemedel, inte själva produktionen, så blir kostnaderna för kopiorna betydligt lägre.
Lagen säger att apoteken är skyldiga att sälja den billigaste produkten som finns på marknaden. Och urvalet sker varje månad genom en form av budgivning mellan de olika bolagen som tillverkar samma medicin, till exempel omeprazol.
- Vi tar emot de olika priserna, buden, och den som hamnar lägst i pris är den som kommer att få försäljningen på landets apotek månaden efter, säger Magnus Thyberg, på TLV.
Såhär har det varit sedan regeringen införde en utbytesreform 2002.

Oftast blir priset på "månadens vara" väldigt lågt. Konkurrensen är stenhård och alla vill vara med. Inte minst om man har köpt upp stora lager som man vill bli av med.
Så är det dags för ny budgivning inför månadsskiftet, låt säga mellan november och december.
Och det som händer nu är att bolaget som haft "månadens vara" i november och sålt till superlåga priser plötsligt chockhöjer sitt bud, kanske med hundratals kronor.
Då blir det självklart någon annan som får köra "månadens vara" i december.
Men. Bolag 1, som sålde i november, har lärt sig att de kommer fortsätta sälja i flera dagar till, eller kanske rentav i hela december på vissa apotek.
- Apoteken har inte varit så snabba med att byta lager, det gjorde att företagen upptäckte att det lönade sig att höja priset väldigt mycket månaden efter man var lägst i pris. Man fick fortsatt försäljning på apoteken trots att man hade höjt priset, och det är ju helt emot själva tanken med detta. Det är ett beteende som inte är acceptabelt, säger Magnus Thyberg, projektchef på TLV.
- Vi har sett ett väldigt tydligt mönster att man ofta gör så att man lägger sig lägst i pris en månad och högst i pris nästa månad.
TLV har bedömt att framför allt läkemedelsbolagen har tjänat 50-100 miljoner på ett år på den här manipulationen av systemet.
Förlorarna är förstås kunderna, som får betala dyra pengar för något som borde vara betydligt billigare. Och staten, som förlorar pengar genom att den går in och betalar i de fall som patienten har frikort.
I Dagens Nyheter väcks frågan om ett pågående samarbete mellan läkemedelsbolagen. "DN:s granskning pekar på ett samarbete mellan bolagen när det gäller prissättningen. Ett samarbete som kostat staten och kunderna minst tre miljarder extra", skiver journalisten Knut Kainz Rognerud i en av gårdagens artiklar.
DN menar att bolagen också turas om "att hålla uppe det så kallade pristaket och i olika omgångar chockhöjer det lägsta priset exakt samtidigt".
Bolagen ska också, enligt DN:s granskning, turas om att lägga det lägsta prisbudet "trots att de ofta inte kan leverera läkemedlet hela månaden vilket gör att ett betydligt dyrare varumärke säljs hos konkurrenten".
Detta dementeras dock av de företrädare för generikaföretag som DN pratat med. Även Kenneth Nyblom, vd för branschföreningen för generiska läkemedel, FGL, är upprörd när Expressen talar med honom.
- Det finns ju ingen anledning för oss att ha någon kartell. För det första är det brottsligt, för det andra ser man ju exakt vilka priser de andra konkurrenterna har. Vi ser vad apoteken köper in och till vilka priser.
- Den som har sålt "månadens vara" har ju haft ett väldigt pådrag under den tiden, de flesta apoteken har ju sålt den. Det bolaget är oftast de som är minst intresserade av att få "månadens vara" igen, de har kanske knappt ens något lager kvar. Därför lägger man sig högt istället, för att inte riskera att få det igen.
Hans Wahlén, vd för läkemedelsgrossisten och distributören Tamro var tidigare vd för läkemedelsföretaget Pharmacia. Han säger till DN att det då förekom erbjudanden om prissamarbeten från kollegor i branschen.
Enligt DN har också prisregleringsmyndigheten TLV haft misstankar om olagligt prissamarbete och kartellbildning.
- Flera har undrat om inte Konkurrensverket ska titta på detta, säger TLV:s avdelningschef Niklas Hedberg till DN.
- Naturligtvis har det framförts misstankar om kartellbildning och otillåten konkurrens.

När Expressen söker Niklas Hedberg för att få ytterligare bakgrund om kartellmisstankarna blir beskedet från TLV att han inte är på plats, och att frågor som rör läkemedelsprissättningen ska besvaras av projektchefen Magnus Thyberg.
Han vill inte prata i termer av kartellbildning, och vill inte gå med på att TLV har haft sådana misstankar.
- Vi har sett bristerna, och vi har nu skapat tydligare regler som nu håller på att införas i apotekens system. Det här beteendet ska inte kunna löna sig längre.
- Men vi har inte misstänkt en kartellbildning och därför har vi heller inte anmält något till Konkurrensverket.
Richard Bergström, vd för LIF, de forskande läkemedelsföretagen (alltså inte de generiska) har länge varit mycket kritisk mot hur systemet har utnyttjats och att bolagen tjänat stora pengar på felaktiga grunder.
Inte heller han tror att det rör sig om kartellbildning.
- Men det är ett typexempel på ett oligopol, med få aktörer på en marknad. De behöver inte samarbeta, för att de är för få konkurrenter. Alla vet att alla ska ha en del av marknaden och då får du det här osunda beteendet. Det behöver inte vara olagligt. Men det är osunt.
Han menar att systemet har skapat sig själv, och börjat rulla på automatik mellan bolagen, utan att de nödvändigtvis måste ha gjort upp om det.
- Apotekets datasystem har tillåtit att man köpt in andra läkemedel än de billigaste. Det är helt enkelt felkonstruerat. Apoteket har inte haft det stöd de behövde för att klara av att följa den här lagen. Jag är säker på att det inte är medvetet från deras sida, utan det har bara blivit så att man fortsätta beställa av det läkemedel man hade förra månaden. Man kanske inte uppmärksammat att det blivit månadsskifte, man har få resurser och så vidare.
Redan 4 juli 2008 skrev Richard Bergström därför ett mejl till socialdepartementet där han påtalade bristerna i systemet och påvisade hur det utnyttjades.

Sedan första juli i år är också lagen ändrad, och planen är att apoteket får ett nytt datasystem i början av nästa år då det inte ska vara möjligt att beställa något annat än det läkemedel som har lagt det billigaste budet i månadsskiftet.
TLV jobbar nu hårt för att omställningen ska genomföras på ett bra sätt i januari nästa år.
- Vi har ställt väldigt höga krav på apoteken som kommer att vara tuffa för dem under en tid. Vi vill skicka en signal till marknaden, att det inte går att fortsätta på samma sätt, säger Magnus Thyberg.
Han säger också att det är viktigt att komma ihåg att vinsterna totalt sett varit väldigt höga sedan utbytesreformen trädde i kraft 2002, både för staten och för patienterna.
- Själva generikamarknaden har gett ungefär fem miljarder per år.

Källor: DN, Dagens medicin, Dagens apotek, Tandvårds- och läkemedelförmånsverket (TLV), Föreningen för generiska läkemedel (FGL) och De forskande läkemedelsföretagen (LIF)

Av Ida Thunberg
ida.thunberg@expressen.se