Agrell: KGB kan ha velat testa Guillou
Det tror forskaren Wilhelm Agrell.
- Den sovjetiska underrättelsetjänsten vände sig till personer inom ett brett samhällsskikt som man bedömde kunde komma till nytta längre fram, säger han.
Wilhelm Agrell är professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet och har skrivit om KGB:s verksamhet i Sverige under 40- och 50-talet. Han menar att den sovjetiska underrättelsetjänsten försökte knyta kontakter med en hel del personer från olika samhällsskikt.
– Man arbetade väldigt brett och kontaktade inte nödvändigtvis personer som hade direkt nytta för underrättelsetjänsten, utan vände sig även till personer som man bedömde kunde komma till nytta längre fram med kontakter eller information. De kanske inte hade viktiga positioner, men kunde komma att få, säger Wilhelm Agrell.
"Kunde ha täckbefattningar"
Från 1960-talet och framåt började KGB även använda relationerna för att påverka samhällsdebatten. Många kontakter skedde i en gråzon mellan det legala och illegala.
– De sovjetiska agenterna kunde ha täckbefattningar som journalister, diplomater eller vara anställda vid statliga företag. De frågade inte rent ut om man ville jobba för dem, men försökte att få kontakterna dit de ville.
Vilka avsikter tror du KGB hade med Jan Guillou?
– Det framgår inte så mycket i dokumenten om hur hans kontakter sett ut och han säger inte heller så mycket själv. Av det som hittills redovisats verkar det som att KGB använde honom för samla in okvalificerade uppgifter, för att testa vad han gick för. Syftet kan ha varit att sedan knyta honom till sig.
Tror du att Guillous syfte var att kartlägga KGB:s verksamhet i Sverige?
– Man kan mycket väl tänka sig att journalister wallraffar eftersom det kan finnas ett nyhetsvärde. Samtidigt blinkar alla varningslampor och det krävs att redaktionen är insatt i vad man håller på med, så attman inte kan bli komprometterad. Det hade kunnat bli ett riktigt spännande reportage av detta, sedan kan man fråga sig varför det inte blev det.
Vad tror du före detta chefen för Säpos kontraspionage Tore Forsberg menade när han kallade Jan Guillou för en "nyttig idiot" – att han möjligen var en "omedveten källa" för hela underrättelsesamhället?
– Jag skulle tro att det i första hand syftar på att Jan Guillou var med och avslöjade IB-affären. Det spelade ryssarna i händerna.
Av Marit Sundberg
marit.sundberg@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan