Skriv ut Textstorlek:

Litteratur: Den sjusträngade Ekelöf

Ekelöf på sju språk

Hör här en berättelse om vad som pågår i vårt mångkulturella land. Den handlar om ett work in progress i Järfälla, Solna, Älvsjö, Göteborg, Uppsala, Stockholm om Firat Ceweri, Namdar Nasser, Tetz Rooke, Özkan Mert, Lütfi Özkök Och om Gunnar Ekelöf. Det började i den sköna månaden maj i Alexandria där åtta poeter i Svenska Institutets hägn samlats för en workshop kring Gunnar Ekelöf. Initiativtagare var Klaus-Jürgen Liedtke som just avslutat ett 13-årigt projekt med att översätta Ekelöfs samlade verk till tyska. Resultat: sju vackra, vita tvåspråkiga band (Kleinheinrich). Liedtke: "Lyriköversättarens enda måttstock är att poesi åter blir poesi." Målet nu är en mångspråkig volym på sju olika språk - arabiska, turkiska, persiska, kurdiska, ryska, grekiska,tyska med tolv Ekelöfdikter: "Den hypnagoga", "Elegi", "Havet", "Bödeln" Tala om kulturkrockar. Vad blir Ekelöfs Madonna på arabiska? "Blir han (Ekelöf) på arabiska en sufistisk poet med vad som efter hand kommit att bli sufistiska klichéer? Från att vara en särling och förnyare, blir han nu en epigon och dussinpoet? Det som i en svensk kontext verkar mystiskt och radikalt är ju nött tradition i en arabisk!" (Tetz Rooke, översättare från arabiska i Karavan 3/03.) Kring projektet har främst samlats yngre poeter och översättare. Veteran i sällskapet är poeten och fotografen Lütfi Özkök som har Ekelöfs eget gillande i form av brev från 50-talet. De ligger väl där och glöder tillsammans med de Özkök fick från Beckett. Vad var svårt, Lütfi? Allt. Svenskan är ett kristet språk. Turkiskan nomadernas. Det handlar om två olika mytologier. Och vad gäller religionshistoria är jag illa bevandrad. När jag gick i gymnasiet i Istanbul under Atatürks tid var undervisningen sekulariserad. För att förstå Ekelöf bättre läste Firat Ceweri, författare och redaktör för den kurdiska tidskriften Nûdem, Antikens kultur och samhällsliv vid Stockholms universitet i höstas. Ekelöfs dikter är inte produkter av tillfälliga inspirationer utan har en bakgrund av historiska personer och platser, skriver Ceweri. Om man inte känner till dem tappar man tråden och dikterna blir obegripliga eller meningslösa. När Firat Ceweri för några år sedan tolkade Ekelöfdikten "Bödlar" och publicerade den i sin tidskrift fick han oerhörda reaktioner från läsarna. De undrade hur en svensk poet kunde skriva så om bödlar och tortyr. "Det var inte alls svårt att översätta den dikten. Innehållet är välbekant för kurderna. Den kunde ha skrivits av vilken kurdisk poet som helst." Dimitris Houliarakis, poet från Aten, mötte först Ekelöfs verk för ett tiotal år sedan. Han blev som förhäxad av dikten "Samothrake" och försökte tolka. Det svåraste med att översätta Ekelöf, skriver han i en av de essäer om tolkningsarbetet som kommer att införlivas i den planerade boken, är "de förment dunklaoch tvetydiga versrader som förefaller ditsatta med flit för att bringa den 'enkla' läsaren ur fattningen." Houliarakis talar om Ekelöfs nordiska personlighet men också om hans sydländska temperament. Houliarakis strävan har varit att använda så anspråkslösa ord som möjligt vid översättning av ord som oljeflaskan, fårens skällor, tåten av ull Vidare: "Ekelöf närmar sig sitt ämne med en närmast oändlig ömhet En ömhet som inte påverkar hans ögas saklighet" I ryskan kunde poeten och översättaren (bland annat av Tranströmer) Aleksej Khairetdinov till en början inte finna motsvarande stämningsläge inom den ryska poesin. Hos Blok kanske " men förbindelsen av gnostiska och bysantinska allusioner med nutida klarhet torde vara unik." Ekelöfs röst däremot kunde påminna honom om hur den åldrande Anna Achmatova reciterade sina dikter: "enkelt och upphöjt." I dagarna pågår i Göteborg det kinkiga arbetet med att redigera och trycka på sju olika språk och nästan lika många alfabet. Författaren Namdar Nasser har tagit på sig ansvaret. Nasser står också för tolkningen till persiska. Jag hade tidigare översatt Edith Södergran och gjort några försök med Ekelöf så jag tackade tacksamt ja. Nassers essä heter lätt retsamt "Att exportera vin till Frankrike". En av de största olikheterna är "det gap som finns mellan tal- och skriftspråk i persiskan", skriver han. Dikterna förde honom till bibliotek och encyklopedier. Vem var Arisonoë? Svårast? Att återge den lättsamma stämningen och samtidigt behålla den tragiska. Nasser: detta "kräver en hel del kurage". Titeln på boken som utkommer under våren lär bli ett Ekelöfcitat: "Översätt inte ett levande språk till ett dött." Själv tänkte jag under arbetets gång allt som oftast på ett annat: "Min själ älskar så de främmande orden."