Skriv ut Textstorlek:

Lagstiftningen som reglerar gasprospektering är inte avpassad för en kulturbygd som Skåne, som här på Österlen. Minerallagen hotar näringsverksamheten i detta turistparadis. Foto: Åke Malmström

Peter J Olsson: Full gas mot opinionen

Gasprospekteringen i Skåne börjar nu bli ett akut politiskt problem. Kommuner som Tomelilla, Sjöbo och Hörby drabbas nu av Shells provborrningar.
Och människorna är uppenbarligen frågande och oroliga. Vilket i sin tur väcker de politikerna
- Jag tycker att det är många politiker som engagerat sig i detta och man har lyssnat på grannarnas oro, säger kommunstyrelsens ordförande i Hörby Lars Ahlkvist (M) till Skånska Dagbladet.
Kommunerna har agerat lite olika. Miljönämnden i Hörby sa nej nu, vilket kommunstyrelsen i Tomelilla tidigare gjort. I Sjöbo anser man sig inte ha makt över frågan.

Sjöbo kanske ligger närmast sanningen i sin bedömning av det rättsliga läget, vilket inte alls betyder att det är fel att uttrycka sin mening och hoppas på ingripande.
Shell agerar nämligen enligt den lagstiftning som finns och har tillstånd till att leta gas av Bergstaten som är den statliga myndighet som hanterar minerallagen.
Problemet är förmodligen att lagen inte passar i Skåne. I Sverige har man traditionellt haft stora möjligheter att leta mineraler och utvinna dem utan att behöva bry sig om varken tidigare markägare eller den lokala demokratin.
Det är helt enkelt en lagstiftning avpassad för glesbebyggda områden där storbolag och staten är markägare.

För en kulturbygd som Skåne och Österlen med inriktning på småskaligt jordbruk - och i allt högre utsträckning turism och besöksnäringar - fungerar det inte alls.
Finns det stora mineraltillgångar under marken ska man förstås försöka tillgodogöra sig dem. Men det måste ske på sätt som inte stör landskapet - som ju är bygdens stora tillgång.
Gruvor och gasutvinning passar inte särskilt väl in i de pittoreska miljöer med vin- och kryddgårdar och bed&breakfast-ställen som man ser framför sig när Österlen marknadsförs.
Om lagen inte medger hänsyn till detta, och till markägarnas rätt, ja, då måste minerallagen skrivas om.
Snarast.

Av Peter J Olsson
peter.j.olsson@kvp.se

Publicerat 25 sep 2009 09:32:22

Uppdaterad 27 maj 2010 16:35:15

Dela: (?)

Visa fler

Visa länk till artikeln

Translate

Spara

Skriv ut

Det finns 2 kommentarer på artikeln

Logga in och kommentera

Du är inte inloggad!
Logga in till höger
Regler för kommentarer

Postat av F.d. fritidsbonde den 8 okt 2009 kl 11:21
Bra skrivet. Det är precis detta det gäller - när minerallagen tillämpas i kulturbygder så blir det fel. Den lagen är skriven för att land utan människor.
Sedan är det väl inte givet att man alltid skall ta tillvara tillgångar som finns under marken. Det måste ju alltrid vägas mot andra intressen och de skador som orsakas. Det finns stora värden i marken överallt i form av sand, grus, sten, mineraler, vatten mm. Men det kostar att ta tillvara dessa och det är inte givet att vi skall vända upp och ner på kulturlandskapet för att internationella bolag skall få ut en vinst.

Postat av Österlen den 25 sep 2009 kl 20:23
Österlen hemsöks ju ungefär vart tionde år av diverse privata företag, som vill åt allt möjligt under den pittoreska ytan. Att Shells ansökningar om provborrning har mött ett så kompakt motstånd, beror ju främst på att det i slutänden handlar om fullskalig utvinning av fossilgas. Och en sådan utvinning av detta fossila bränsle - det är inte alls någon rolig historia vare sig för närmiljön eller resten av jorden. Jag håller med om att det är hög tid att ändra på den uråldriga minerallagen. Och jag tror att många markägare fortfarande inte vet att de bara äger 80 cm neråt av sin jord - det som finns därunder kan vem som helst muta in.
Hörby kommun har agerat föredömligt i denna fråga, och även Tomelilla har gjort bra ifrån sig. Nu hamnar bollen hos Länsstyrelsen. Kvar finns då Sjöbos politiker, med sitt sorgliga tvångsmässiga behov av att förvandla kommunen till en skamfläck vart tjugonde år...

För att anmäla ett inlägg, klicka på